Fem damer och en flicka

I våras hade vi en kusinträff. En av mina kusiner hade då med sig ett fotoalbum som ärvts vidare från min farfars föräldrar Anna och Linus. Foton som var viktiga för dem, under förra seklets första decennier, är insatta mer eller mindre ordningssamt i ett gistet gammalt fotoalbum i sprucket läder. Jag fick låna hem albumet. Historien om detta lån ska jag inte berätta, men det inkluderar känslor av ångest kopplade till fall i källartrappor och sökande efter bokbindare i centrala Stockholm.

Det finns så många ansikten i gamla album som man inte har en aning om vilka de är. Och det finns ingen kvar i livet att fråga. I min mission att levandegöra människor som inte längre finns, så har förstås foton en stor betydelse. Inte bara vem det är på kortet utan också miljön det togs i, och varför just det kortet hamnat i albumet. Men en förutsättning är förstås att man kan koppla ihop rätt person med rätt nuna.

Det första fotot i de det gamla fotoalbumet var en uppställning av fem damer och en liten flicka. För en gångs skull hade man nogsamt noterat vilka det var på kortet. Oftast hade man lyckats undvika att skriva namnet över själva ansiktet på personen ifråga.

Vilka var dessa kvinnor, och varför fanns de som första foto i albumet? När jag först såg detta kort visste jag ingenting alls. Allt jag nu kommer berätta är saker som jag förstått efter lite efterforskningar.

Första utmaningen är förstås att tyda handstilen. Vi kan konstatera att de två yngre damerna längst bak är Elin Fernström och Vendla Fernström-Schött. De tre sittande damerna i mitten är Emma Nordin, Hilda Fernström och Alma Fast. Framför dem står en liten flicka, som enbart fått namnet ”Schött”.

Att döma av åldern hos personerna på bilden tror jag att fotot är taget runt 1908 (något år fram eller tillbaka är förstås fullt möjligt).

Sverige vid denna tid var inte totalt annorlunda än idag, men vissa saker vi idag tar för givna var förstås på ett annat sätt. Det var fortfarande i hög grad mannens värld. För gifta kvinnor var det mannen och mannens yrke som stod i fokus och i mångt och mycket definierade familjen och dess status. När fotot togs var den genomsnittliga veckoarbetstiden 60 timmar, först 1919 infördes 40-timmars arbetsvecka. Samma år beslutades också om kvinnlig rösträtt i Sverige. Mellan att kortet togs och märkesåret 1919 hade det genomförts ett första världskrig, kanske var nyorientering en kraft i tiden. Sverige fortsatte att omdanas från ett bondesamhälle till ett industrisamhälle. Kvinnorna på bilden hade alltså inte rösträtt, och deras sociala status definierades i stor grad av deras mäns yrkesval (eller kanske deras val av män), vad deras söner blev och vem deras döttrar gifte sig med.

I centrum av fotot sitter de tre damerna, och i mitten Hilda Fernström. Man kan lätt förstå av efternamnen att de två kvinnorna bakom Hilda är hennes två döttrar, och att flickan framför som håller hennes hand är ett barnbarn.

På något sätt känns det som att det är de tre kvinnorna i mitten som är själva utgångspunkten för fotot. Emma Nordin, Hilda Fernström och Alma Fast. Vilka var de och varför sitter just dessa kvinnor tillsammans?

Vi börjar med Hilda. Hon föddes 1853 i Sävare församling, som ligger mellan Skara och Lidköping. När hon var 22 år gifte hon sig med bankkamrer Conrad Fernström i Skara, som dock tragiskt tog sitt liv vid 47 års ålder, och alltså var borta vid tiden för detta foto.

Änkan Hilda lever vidare med två döttrar och två söner. Egentligen hade hon tre döttrar, men den yngsta Ruth Karin dog i två års ålder av ”strypsjuka”, d.v.s difteri. Jag vet inte om detta genererade en del av pappa Conrads misströstan inför livet, han dog i alla fall tre år efter dotterns bortgång.

Vid tiden för detta foto bor de två sönerna på Jädersbruk på Ellholmen i Arboga. Den yngre, Erik Magnus, är disponent på järnbruket medan den äldre, Nils Conrad, är ingenjör. Den äldre sonen emigrerar dock därifrån till Amerika, gifter sig med en Anne Kavanaugh, och lever och dör sedermera i Montana i nordvästra USA. Den yngre sonen bor däremot ensam kvar vid Jädersbruk livet ut, han gifter sig aldrig. Hildas två döttrar är dock med henne på fototillfället ovan.

Inte heller den äldsta dottern Elin, längst upp till vänster på bilden, kommer att gifta sig. Hon är folkskollärarinna och bor vid den här tiden på Hantverkargatan 76, på Kungsholmen i Stockholm, där hon kommer bo kvar livet ut. Hon dör vid 73 års ålder, år 1950, i den svåra blodsjukdomen aplastisk anemi i kombination med åderförkalkning.

Den yngsta dottern Vendla kommer däremot gifta sig, och gifta sig relativt fint.

Helmer Schött hade flyttat från sin barndoms Sölvesborg till Västervik år 1896 efter att vid trettio års ålder ha gift sig. Efter 11 år i äktenskap dör dock hans hustru i lunginflammation, och lämnar honom ensam med fyra barn, mellan tre och tio år gamla. Frun dör i januari 1907, och i november samma år flyttar Helmer med sina fyra barn till Kalmar.

Fyra år tidigare har Vendla Fernström flyttat från Skara till Västervik för att 22 år gammal börja arbeta som folkskollärare vid funtimmersföreningens slöjdskola vid Stora Torget. Hon har alltså valt lärarbanan, precis som sin fyra år äldre syster Elin.

Jag vet inte hur det gick till, men i Västervik måste Vendla och Helmer på något sätt ha träffats. I alla fall kan man konstatera att den 1 mars 1908 gifter sig Vendla och Helmer. Vigselförättare var Emil von Porat, som då var komminister i Botkyrka/Salem.

Vendla flyttar förstås ner till Kalmar, där de kommer att bosätta sig på Söderportsgatan 2 (ett stort trähus som de sannolikt låter uppföra några år senare). De får tillsammans ytterligare fem barn.

Helmer Schött är tullförvaltare i Kalmar, men också politiker. Mellan åren 1929 och 1932 sitter han i riksdagens andra kammare för Lantmanna- och borgarpartiet, ett parti som med tiden kom att uppgå i Moderata samlingspartiet. Han skriver åtta motioner under dessa tre år, bl.a. om omorganisation av folk- och småskoleseminarierna och om upprensning i Kalmarsund.

Vendla 70 år

Även Vendla är politiskt engagerad. Hon är vice ordförande i Kalmars Högerkvinnoklubb, kassör i Högerns Länskvinnoråd för Södra Kalmar län. Hon är också ordförande i Föreningen för fattiga sjuka i Kalmar, som bildades 1912 och fanns kvar fram till 2003. Den hade till uppgift att söka lindra nöden bland församlingens fattiga sjuka och bestod till en början av kvinnor bosatta i Kalmar stad. Flera societsdamer hade haft den ordförandeklubban tidigare, såsom landshövdingens hustru Anna Falk.

Jag har hävdat att fotot på damerna lär vara taget runt 1908, alltså tidigt i Helmers och Vendlas äktenskap. I så fall är Vendla 28 år på bilden och mamma Hilda 55 år, och den lilla flickan ”Schött” skulle då vara tioåriga Anna Schött, Vendlas nyvunna styvdotter.

Anna kom att bli 95 år gammal, hon dog först i maj 1994. De sista 55 åren levde hon som änka efter maken Erland Wallers bortgång 1939, som precis som Anna kom från Västervik. (Man kan fråga sig om bokförläggaren och författaren C.J. Fahlcrantz med sin bok ”Kyrkoherden i Östervik” på något sätt kopplar fiktiva Östervik med Västervik, på grund av ett möte med just Erland Waller i Västervik, med tanke på att Fahlcrantz väljer att skriva den boken just under pseudonymen Erland Waller).

Namnet Schött kanske annars klingar bekant för någon. Kanske speciellt Bengt Schött? Den som lyssnar på Sveriges Radio och hör detta namn som en av journalisterna på Radiosporten kanske får en igenkänningens flamma i huvdet. Denna kan ni i så fall släcka igen, eftersom denne stavar sitt efternamn Skött, och inte är en del av denna släkt. Däremot ni lite äldre älskare av Ingmar Bergman kanske minns skådespelaren Bengt Schött, som förutom några Bergmanfilmer också gjort roller såsom musiklärare Klang i ”Swing it fröken” och ett inhopp som Fjällström i TV-serien Skärgårdsdoktorn. Hans pappa Richard är kusin med Anna Schött.

Alma Fast då, hon längst till höger av de tre kvinnorna på fotot?

Lilly och Signe

Alma föddes 1860 i Skärvs församling, som ligger mitt mellan Skara och Skövde. Vem vet hur kärlekens vägar går? När hon är 24 år har denna hjärtats kraft lett till giftermål med Hjalmar Fast från Göteborg. Och 38 veckor senare föds deras första dotter Lilly. Ytterligare 18 månader senare kommer deras nästa dotter Signe, varefter ytterigare tre barn av motsatt kön successivt kommer till världen i denna västkustens saltstänkta storstad.

Fast är en prästsläkt som härstammar från juvelerare Johan Fast som levde i Göteborg på 1700-talet. Hjalmar Fast är son till dennes sonson prost Johan Fredrik Fast, och handlaredotter Hanna Emerentia Petterson. Hans lillebror är revisorn John Robert Fast, som var protokollssekreterare vid Kungliga justitierevisionsexpeditionen. Hjalmars farbror Carl Joseph Fast var missionär i Kina, vars biografi finns tillgänglig via Riksarkivet (han dog blott 28 år, i Fuzhou på Kinas östkust). Själv inspirerades Hjalmar i sin yrkesbana från mödernet, och blev handlare. Vid tiden för giftermålet står Hjalmar som bokhållare, något vi idag skulle kalla redovisningsekonom, på Kungsgatan 18 i Göteborg,.

Äldsta dottern Lilly Fast lever ensam och ogift som kontorist, och bor på Kyrkogatan 60 i Göteborg, och avslutar sina dagar drygt 90 år gammal på Monhemmet i Gråbo. Både Lilly och lillasyster Signe dör i Göteborg år 1977.

Signe Fast kom dock att träffa en karl att gifta sig med. År 1910 gifter hon sig med kontorschefen Knut Eckert.

Låt oss nu slutföra triaden genom att begrunda kvinnan längst till vänster av de tre, Emma Nordin, innan vi förstår varför det var just dessa tre kvinnor som var i fokus på bilden.

Emma är äldst av de tre kvinnorna. Hon föddes 1846 i Sävare, alltså samma församling som Hilda Fernström. När hon är 24 år gifter hon sig med statens slöjdinstruktör Anders Nordin, som kom från Händene, vilket ligger alldeles nordväst om Skara.

Emma och Anders får tillsammans två döttrar Hildur Kristina och Anna Olivia, samt och en son Johannes Vilhelm (kallad John).

Hildur Kristina Nordin blir lärarinna, och gifter sig med Gustaf Albert Kôersner, vars biografi också finns att läsa på Riksarkivet. Kôersner var i grunden advokat, blev 1911 professor i rättskunskap vid den nyinrättade Handelshögskolan i Stockholm, och blev 1919 den förste advokaten att bli medlem i Högsta domstolen. Han verkade vara både energisk och lite fyndig, och framstod som varmhjärtad, försynt och anspråkslös, om man får tro biografin ovan. Kanske umgicks de ibland i konstnären Hildegard Thorells societsliv på Djurgården? I vilket fall som helst dog Albert år 1929 på Villa Thorell på Djurgården.

Anna Olivia Nordin blir även hon lärarinna. Runt tiden för vårt foto ovan gifter hon sig i en borgerlig ceremoni med Stockholmaren och verkstadsingenjören Sven Daniel Norberg, som vid denna tid är avdelningschef på ASEA i Västerås, efter att en tid varit teknisk chef på Fuller-Wenström Electrical Manufacturing Co. i London, som tillverkade elmotorer och transformatorer. Elektricitet var på modet, och inget självklart vid denna tid. Elektrisk belysning i privata hem började slå igenom först vid denna tid, och elektriska apparater i hemmen slog igenom först på 1930-1940-talet.

Slutligen landar vi hos Emmas son John Nordin. Han gifte sig 1914 med Hildur Inez Augusta Versteegh, som var dotter till huvudägaren i Graningeverken, nederländaren Arend Nikolaus Versteegh. Även John Nordin har en biografi tillgänglig på Riksarkivet. Som vi berättat om tidigare så var Sverige i förändring på denna tid, och 1919 antogs lagen om åtta timmars arbetsdag. För att ha koll på att denna lag efterlevdes inrättades det s.k. arbetsrådet. John var jurist och år 1920 blev han en av de opartiska representanterna i detta råd, för att sex år senare bli rådets ordförande och chef, vilket han förblev i 20 år. Detta engagemang i ”skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete” (som han själv kallade det) ledde också till att han blev medicine hedersdoktor.

Så hur hänger alla dessa tre kvinnor ihop? Är de bara gamla kompisar, Emma Nordin, Hilda Fernström och Alma Fast?

Svaret finns om man backar dessa tre kvinnor ett steg bakåt, och återställer deras namn som ogifta. Emma Nordin hette egentligen Emma Stohlander, dotter till Johan Stohlander och Stina Svensdotter. När pappa Johan dog 1848 gifte Stina om sig med Anders Andersson, och fick två döttrar, Hilda och Alma.

De tre kvinnorna är alltså systrar. Och de har två bröder, den äldste brodern heter A.G. Stohlander, och var min farfars morfar. Ni kan läsa om honom i min berättelse om min farfars föräldrar Anna och Linus.

Tänk vad man kan nysta fram genom att fastna lite för länge på ett av korten i ett tjockt fotoalbum.

2 thoughts on “Fem damer och en flicka

  1. Fantastisk!! Du har gjort det igen! Fantastiskt att du lyckas spåra all denna information!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *