Om dem som finns, för att de funnits

Vi alla känner ju till människor som existerar, även om vi aldrig personligen träffat dem.

Samtidigt lär vår uppfattning om en existerande person som vi aldrig träffat, vara snarlik den uppfattning vi får om en person som bara existerar som en karaktär i en bok. I vår inre värld finns det alltså en likhet mellan existensen av Donald Trump och existensen av Jo Nesbøs karaktär Harry Hole (om vi nu läst dessa böcker).

Om man går bakåt i sin egen familjs historia så har de flesta av oss förmodligen träffat åtminstone någon av våra mor- eller farföräldrar. Så även om de idag vore döda, så skulle vi inom oss ändå kunna hålla dem levande i någon bemärkelse. Men går vi ett par generationer ytterligare bakåt så har de flesta av oss ingen aning om vilka de var, vilket liv de levde eller hur de var som personer. Och ska man vara krass: så kommer det bli även med oss. De flesta av oss kommer bli glömda, såvida vi inte blir en av de få som gör ett påtagligt bestående historiskt intryck.

Vad kan man då veta om alla dessa glömda människor som gått före oss, och som är grunden för vår existens? Det är förstås väldigt olika, och väldigt beroende på hur långt tillbaka man går. Men jag tycker det vore intressant att på något sätt utmejsla några av dem, försöka se vad det går att få fram rent faktamässigt om dem och det sammanhang de levde i. Lite som att hedra deras existens i all dess enkelhet. Kanske kan man skapa en bild av vilka de var och hur de hade det? På så sätt skulle de i någon mening återigen kunna existera i vår inre värld. De skulle kunna finnas, baserat på att de en gång faktiskt har funnits.